Taigafladdermus

Flyger ut i tidig skymning. Taigafladdermusen har en stark preferens för fuktiga lövskogar (främst bok- och ekskogar) och våtmarker, myrar och hedar. Även bergstall skogar upp till en höjd av över 1 500 m är viktiga. I Västeuropa förekommer arten även i parker, trädgårdar, träd-ridåer och häckar. Öppna miljöer undviks.

Rastar i trädhål, sprickor i stammar och bakom flagnande bark på sommaren samt i fladdermusholkar. I byggnader ofta i takets hålrum längs nocken eller under nockhålan. Dvalplatser finns i grottor och gruvor. Fakultativt migrerande art.

Taigafladdermusen använder FM-läten med stor bandbredd som liknar dem hos mustaschfladdermusen, vattenfladdermusen och andra Myotis-arter. I närheten av vegetation, i röriga miljöer, har ljuden en kort varaktighet (1–2 ms.), och ibland har de startkrokar i extrema röriga miljöer. Startfrekvenserna kan gå upp till 140 kHz, medan slutfrekvenserna vanligtvis ligger på 30–40 kHz.

Inspelningen gjord i Skällinge 2024-06-23 och som Mustasch / tajgafladdermus.
De två arterna mustaschfladdermus och taigafladdermus och är oerhört lika och svår att skilja åt i deras sonogram. Därav har Naturskyddsföreningen i Varberg lagt in dom i Artportalen som Mustaschfladdermus / taigafladdermus.
Taigafladdermusen är i rödlistningskategorin Nära hotad (NT)