Brunlångöra

Flyger ut efter skymningen. Kan plocka insekter som svävar (i luft stående). Den har observerats i en mängd olika livsmiljöer men förknippas vanligtvis med olika typer av skogsmark, bland annat lövskog, barrskog, björkbuskage och trädgårdar med äldre träd. Den har också observerats i fruktträdgårdar och parkområden bland ängar.

Forskning i Sverige har visat att arten ofta vistas i barrskog, medan den i nordöstra Skottland föredrar lövskog och endast vistas i utkanten av barrträdsplantager. I Västeuropa vilar den brunlångörade fladdermusen nästan uteslutande i byggnader, t.ex. i vindsutrymmen, öppna takhål, bakom fasadbeklädnad och i håltagningar. I Östeuropa är det vanligare att den håller till i träd. På vintern används underjordiska platser men även trädhål. Kan ryttla och har extremt god hörsel. Stationära art

Brunlångörade fladdermus-ekolokaliseringsanrop är frekvensmodulerade signaler som ofta består av två övertoner. Den första övertonen börjar i genomsnitt vid cirka 55 kHz och slutar vid cirka 23 kHz, medan den andra övertonen vanligtvis börjar vid cirka 73 kHz och sveper ner till cirka 51 kHz. FmaxE produceras vanligtvis i den första övertonen och är vanligtvis runt 34 kHz. Längden på detta samtal är i genomsnitt 3,1 ms.

12 st. registrerade/inlagda i artportalen av Naturskyddsföreningen i Varberg. Denna inspelning gjord i Träslöv by 2024-06-20.
Brunlångöra är i rödlistningskategorin Nära hotad (NT)